Järnvägens yrken

  • Stationsskrivare

    Stationsskrivaren tjänstgjorde på järnvägsstationen och var i hierarkin under järnvägsstationens högsta befäl, stationsinspektor eller stationsmästare.

  • Stationskarl

    Stationskarlen var en slags allt-i-allo, anställd inom trafikavdelningen. Närmaste chefer var stationsinspektorn och stationskarlsförmannen.

  • Tågstäderska

    Genom täta ronder genom personvagnarna såg städerskan till att "städning och putsning är tillfredställande".

  • Trädgårdsdirektör

    Trädgårdsdirektören ledde arbetet med planteringar kring järnvägsstationerna.

  • Banmästare

    Banmästaren tillhörde banavdelningen och ansvarade för en bansträcka inom den bansektion som han tillhörde. Banmästarens chef var baningenjören.

  • Grindvakt

    Där vägarna korsade järnvägen fanns förr grindar. De sköttes av en grindvakt.

  • Eldare

    Sköta ångpannan, ta in vatten, fylla på kol, rengöring, smörjning och putsa lyktor – det var några av eldarens uppgifter.

  • Bromsare

    För att kunna bromsa lok och vagnar användes från början skruvbromsar. Bromsarna i vagnarna sköttes av bromsaren som på lokförarens signal skulle skruva åt eller lossa på bromsen.

  • Konduktör

    Inte bara kontrollera biljetter. Konduktören hade många arbetsuppgifter.

  • Lokförare

    Lokföraren är lokets och tågets förare. "Lokomotivföraren bör fullkomligt inse vigten och den moraliska ansvarigheten af sin befattning, samt att många medmänniskors lif kunde komma i fara genom försumlighet, bristande rådighet eller ouppmärksamhet å hans sida" (ur SJ:s tjänstgöringsreglemente från 1874).

  • Stationsinspektor

    Stationsinspektor förkortas Stins och det är nog denna benämning som är mer känd för allmänheten.

  • Banvakt

    Banvakterna ansvarade för att tågen säkert kunde trafikera banan. När järnvägarna i Sverige togs i bruk behövde de underhållas och bevakas. Särskild personal anställdes för att göra det, de kallades banvakter.