Stationsskrivare
Stationsskrivaren tjänstgjorde på järnvägsstationen och var i hierarkin under järnvägsstationens högsta befäl, stationsinspektor eller stationsmästare.
Arbetsuppgifterna bestod i olika administrativa kontorsgöromål. När den teoretiska delen av kursen var genomgången skulle den blivande stationsskrivaren bland annat ha kunskaper i:
- engelska språket
- tyska språket
- telegrafering
- stenografi
- bokföring och redovisning
- postgöromål
- järnvägsgeografi författningsbestämmelser
Därefter var det dags för den praktiska delen av utbildningen som gjordes på en järnvägsstation. Det gjordes under en tid av tolv månader (enligt 1916–1918 års kurs) och dessa tolv månader fördelades enligt nedan:
- biljett- och resgodstjänst 1 1/2 månad
- godsexpeditionstjänst 2 1/2 månader
- magasins- och kajtjänst 1 månad
- tågtjänst 1/2 månad
- växlings- och ställverkstjänst 3 månader
- vagntjänst 1/2 månad
- stationsinspektorsexpeditionen 2 månader
- trafikinspektörs- resp. trafikdirektörsexpedition 1 månad
År 1960 påbörjade Kaisa Gunnarsson en tvåårig stationsskrivarekurs. Hon blev SJ:s första kvinnliga stationsskrivare efter avslutad utbildning.
Vid de enskilda järnvägarna, de privata järnvägarna, var man tidigare med att anställa kvinnliga stationskrivare. Tidigaste kända kvinna nu är Agnes Lindberg som 1914 anställdes som stationsskrivare vid Lidköping-Skara-Stenstorps järnväg, stationerad i Skara.
Gruppbild från Stationsinspektorsexpeditionen i Liljeholmen 1928.