Forskning

Järnvägens gröna kulturarv  

När järnvägarna i mitten av 1800-talet började anläggas i Sverige var planteringar till prydnad, husbehov och skydd en del i det nya transportsystemet. Fram till mitten av 1900-talet utgjorde planteringsverksamheten vid landets järnvägar en omfattande del. Det övergripande målet för projektet var att fördjupa kunskapen om detta gröna kulturarv och ge perspektiv på aktuella frågor om järnvägens miljöer. Det drevs i två etapper under åren 2016–2023. Den första avslutades med licentiatavhandlingen Planteringar vid järnvägen. Funktion och organisation under stambanornas första tid (2020), den andra med doktorsavhandlingen Staten som trädgårdsmästare. Järnvägens planteringar från naturförsköningskonst till testamente (2022). Båda är skrivna av Anna Lindgren, då verksam vid Järnvägsmuseet och vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.

Projektet var ett samarbete mellan Järnvägsmuseet, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet och Trafikverket.

Staten som trädgårdsmästare. Järnvägens planteringar från naturförsköningskonst till testamente. Göteborgs Universitetsbibliotek (extern webbsida)

Planteringar vid järnvägen. Funktion och organisation under stambanornas första tid. Göteborgs Universitetsbibliotek (extern webbsida).

Färg som material

Projektet, som hade sitt ursprung i restaureringsverksamheten vid Järnvägsmuseet, hade hantverksvetenskaplig inriktning och undersökte rostskyddande målningsbehandlingar av järn med linoljebaserade färger. Det inleddes 2016 och avslutades 2021 med doktorsavhandlingen Painting Treatments of Weather-Exposed Ferrous Heritage. Exploration of Oil Varnish Paints and Painting Skills av Arja Källbom, då verksam vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.

Projektet var ett samarbete mellan Järnvägsmuseet, Trafikverket och Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet.

Painting Treatments of Weather-Exposed Ferrous Heritage. Exploration of Oil Varnish Paints and Painting Skills (extern webbsida)

Transporthistoriska forskarseminariet

Transporthistoriska forskarseminariet arrangeras av Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) och bjuder på en vetenskaplig bredd inom många olika forskningsfält med transporthistoria som gemensam nämnare. Det genomförs helt på distans via Teams vid två-tre tillfällen per termin.

Transporthistorisk forskarkonferens

Den transporthistoriska forskarkonferensen har fram till och med 2025 varit en årligen återkommande konferens med forskare som huvudsaklig målgrupp. Den har samlat deltagare från forskningsinstitut, universitet, högskolor och andra myndigheter, till exempel Trafikverket. Konferensen bjuder på en vetenskaplig bredd inom flera olika forskningsfält med det gemensamma intresset för transportsystemets historiska utveckling. Efter 2025 års konferens kommer den att ges vartannat år och nästa tillfälle blir därmed år 2027.

Transporthistoriska underlag

Transporthistoriska underlag är ett pilotprojekt som genomfördes i samarbete mellan SMTM, Centrum för Näringslivshistoria och Trafikverket. Genom att kartlägga och sammanställa forskning inom området och ordna, förteckna och digitisera ett utvalt arkivmaterial var syftet dels att underlätta för forskning om transporthistoria och infrastruktur i historiskt perspektiv, dels att ge Trafikverket stöd för planering och vård av transporthistoriska miljöer. Bland de samlingar som projektet arbetade med fanns de järnvägshistoriska samlingarna vid Järnvägsmuseet i Gävle, de väghistoriska samlingarna i Arboga och Kjula samt de flyghistoriska samlingarna i Rosersberg.

Inom ramen för projektet gjordes en översikt av olika arkiv och material från Svenska vägföreningen, och detta har ordnats och förtecknats. Fotografier och filmer digitiserades. I oktober 2022 hölls ett webbinarium, ”Infrastrukturens historiska arv – en framtidsresurs?”, och tre workshopar genomfördes: 1) Att forska i transporthistoriskt material 2) Transporthistoria i utbildning och undervisning 3) Digitalt tillgängliggörande och förmedling. Projektet slutfördes våren 2024. Från SMTM medverkade i projektgruppen Robert Herpai och Charlotte Hagström (nu på Lunds universitet), och i styrgruppen Björn Hasselgren och Sophie Nyman.

Slutrapporten Transporthistoriska underlag till nytta för infrastruktur och forskning: en förstudie (2024) finns på Trafikverkets webbplats. 

Transporthistoriska underlag till nytta för infrastruktur och forskning: en förstudie (extern webbsida)