När Malmbanan Kiruna-Riksgränsen skulle elektrifieras beställde SJ ett antal malmtågslok (Oa) men även två lok för persontrafiken på banan. Dessa fick litt P (senare Pa) och byggdes 1914.
Eldriften påbörjades i januari 1915 och invigdes i februari 1915. Pa-loken fick korg av trästomme som kläddes med plåt och loken fick en gråblå färg, som senare blev rödbrun. Loken hade en stor motor, som var nära 2 m i diameter och från den en kraftöverföring i form av två vevstakar med direktdrift till en blindaxel. Från denna via koppelstång till två drivaxlar/fyra stora drivhjul. I båda ändar av loket en boggie för att ta upp vikt men också för att ge loket bra gångegenskaper och göra det snällt mot spåret, vilket tillsammans skapar en hastighet på 100 km/h. Vevstakarna ställdes med en lutning om 45 grader eftersom försök i Tyskland visat att om de stod med 90 grader nedåt skulle kunna ge skador på spåret.
Loket gick i trafik fram till 50-talets slut och togs tidigt undan för järnvägsmuseet. 1981 gjordes loket körklart till SJs 125-årsjubileum, och fick en större genomgång inför eldriftens 100-årsjubleum 2015. Det innebär att loket är körklart, men används endast vid speciella arrangemang.