
Rälsbusstrafiken kom att rädda trafiken på många banor, genom att den var så mycket billigare och snabbare än ånglokstrafiken. Därmed kom den också att slå undan benen för ånglok i persontrafik på allvar. Dessa rälsbussar fick en rak åttacylindrig dieselmotor från Scania, och är kända för både sitt klassiska utseende och motorljud.
Y7 1113 användes på slutet av sin SJ-tid på Västra Centralbanan mellan Falköping och Landeryd, och fanns sedan många år vid Banskolan i Ängelholm där den användes vid förarutbildning för Banverkets förare.
Y7 1113 kom till Järnvägsmuseet 2010 och renoverades 2011. Den används ofta i körningar mellan Gävle Central och museet eller Tåghallen.
Begreppsförklaring
Y7 är en beteckning (littera på jvg-språk) på rälsbusstypen och betyder:
- Y = Dieseldriven rälsbuss
- 7 = Typ 7 inom Y-familjen som i detta fall betyder inredning med höga ryggstöd, och 47 sittplatser
- 1113 är rälsbussens individnummer
Tillverkad
ASJL, 1957
Längd
17,6 meter
Vikt
20 ton
Sittplatser
47
Motorstyrka
200 hk