Interiör fångvagn UWHJ E1 från 1868
I Kungl. Järnvägsstyrelsens cirkulär från 1858 meddelas Stationsinspektorn i Göteborg, att kontrakt upprättats mellan styrelsen för Statens Järnvägsbyggnader och Konungens befallningshavande i Skaraborgs län angående fångtransporter mellan Göteborg och Alingsås tur och retur. Fångtransporterna skulle utföras i vagnar inredda för ändamålet, en gång i veckan, tisdagar från Göteborg, onsdagar från Alingsås.
Fångvagnen som iordningställts kunde ta upp till tolv fångar, skulle fler fångar transporteras vid samma tillfälle skulle en extra tredjeklass vagn medfölja i tåget.
Järnvägsnätet växer - fångtransporter på järnväg ökar
I och med järnvägsnätets utbredning utökades möjligheterna för fångtransporter på järnväg. Där det behövdes samordnades transporterna med Statens Järnvägar och de enskilda järnvägarna.
Genom klagomål som kom från personalen som följde med fångtransporten får man indirekt en inblick i hur det var för de människor som transporterades i dessa vagnar.
Kölden under vinterhalvåret och hettan under sommarhalvåret i fångvagnarna var ett återkommande klagomål. Det klagas på otäta dörrar som släpper in snö som bildar snödrivor innanför dörrarna. En vattenbehållare efterfrågas också för att tillgodose behovet att dricksvatten under transporten.
Cirka hundra år av fångtransport på järnväg upphör
Fångtransporter i speciella fångvagnar pågick fram till cirka 1960.
SJ:s två sista vagnar skrotades 1959 respektive 1962. Då hade man sedan ett antal år tillbaka till stor del redan börjat transportera fångar i vanliga personvagnar enligt 39 § i 1945 års straffverkställighetslag: "Transport å järnväg bör i regel företagas i vanlig personvagn."
I dag finns endast en fångvagn bevarad, det är Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga-Järnvägs, (UVHJ), fångvagn från 1868 som finns att titta på i Järnvägsmuseets basutställning. Vagnen var i bruk 1868–1930.