BERÄTTARE:                            [intro spelas, med äldre pompig musik och olika korta klipp från serien visas] Under några dagar i oktober begav sig ett team av filmare, historiker och järnvägsentusiaster ut i två av järnvägsmuseets motordressiner. Resan resulterade i ett antal kortfilmer, Tågnördarna.

EMELIE SVENSSON:                [Motordressinen färdas genom en tät skog. Efter en stund ser man en stolpe med två grå lådor på] Och här har vi en gammal bantelefon.

HENRIK REUTERDAHL:          [Dressinen färdas vidare i skogen] Mm, det stämmer det. Det används ju inte i dag, men det finns ju en teleledning och innan det fanns radioapparater och mobiltelefoner, då hade du ju med en telefonapa. Det har vi en jag kan visa här.

EMELIE SVENSSON:            Just det, de här fältaporna.

HENRIK REUTERDAHL:          [Emelie och Henrik sitter bak i dressinen och pratar] Jajamän. Man har en telefonlur med en nummerskiva och en propp du sticker in helt enkelt så kan du gå till en sån telefonpost och ringa och be om hjälp då, var ju tanken då.

EMELIE SVENSSON:                Mm, och hur ofta sitter dem?

HENRIK REUTERDAHL:          Jag vet inte faktiskt.

EMELIE SVENSSON:                Det är väl ett par kilometers avstånd?

HENRIK REUTERDAHL:          Ja, något sånt.

EMELIE SVENSSON:                Ja.

HENRIK REUTERDAHL:          [En filmsnutt visas när Henrik hoppar ur dressinen och går ner till en gammal bantelefon bredvid banan. Filmen har en ljusbrun ton och lite svarta ränder för att ge ett äldre intryck] [Henrik tar upp en fälttelefon, en gammeldags stor svar lur, och kopplar in den i bantelefonen] Hejsan [hör inte 0:02:10]. Det är Orsa. Det var Smålandsnisse här i Knoppen. Jag skulle vilja ha en ny b-fordonsfärd från Knoppen upp till Fågelsjön om det går bra? Jajemän, jag kan åka direkt. Okej, 17.40 till 19.00 och [hör inte 0:02:20]. Tack så mycket, tack tack. [Henrik drar ur fälttelefonen och hoppar in i dressinen igen]