En skulptur i form av en groda som sprutar vatten i en damm.

Järnvägens gröna kulturarv

När järnvägarna började anläggas i Sverige, från mitten av 1800-talet, var planteringar till prydnad, husbehov och skydd en del i det nya transportsystemet. Planteringsverksamheten vid landets järnvägar var omfattande under mer än 100 år och började minska i mitten av 1900-talet.
Projektet ”Järnvägens gröna kulturarv” har drivits i två etapper som ett samarbete mellan Järnvägsmuseet, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet och Trafikverket under åren 2016-2023.

Projektets övergripande mål har varit att fördjupa kunskapen om järnvägens gröna miljöer och ge perspektiv på aktuella frågor om järnvägens miljöer. Anna Lindgren, forskningssamordnare på Järnvägsmuseet, har varit projektledare.

Etapp 1

Syftet för etapp 1 har varit att undersöka hur den statliga järnvägens planteringsväsende bildades och organiserades. Målet var att förklara de bakomliggande motiven till planteringsverksamheten och ge en översiktlig bild av den. Inom etapp 1 gjordes också en förstudie av återplanteringar år 2017, vilken syftade till att ringa in delområden för hantering av järnvägens gröna kulturarv och återplantering i stationsmiljöer och på Trafikverkets fastigheter. Etapp 1 avslutades med licentiat-uppsatsen ”Planteringar vid järnvägen. Funktion och organisation under stambanornas första tid” (2020).

Staten som trädgårdsmästare. Järnvägens planteringar från naturförsköningskonst till testamente (gu.se)

Nyhet: Staten som trädgårdsmästare

Anna Lindgren, forskningssamordnare vid SMTM, disputerade den 20 januari vid institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet med avhandlingen "Staten som trädgårdsmästare. Järnvägens planteringar från naturförsköningskonst till testamente". 

Läs hela nyheten på Statens maritima och tranporthistoriska myndighetens webbplats:

Nyhet: Järnvägsträdgårdar genom tiderna på turné genom Sverige

Med start den 26 mars ger sig forskaren Anna Lindgren från Järnvägsmuseet ut på turné med sin avhandling. Hon håller föredrag på fem orter från Alnarp i söder till Funäsdalen i norr, samt ett i Odense, Danmark.

Transporthistoriska underlag

Transporthistoriska underlag är ett pilotprojekt i samarbete mellan SMTM, Centrum för Näringslivshistoria och Trafikverket. Genom att kartlägga och sammanställa forskning inom området och ordna, förteckna och digitisera ett utvalt arkivmaterial är syftet dels att underlätta för forskning om transporthistoria och infrastruktur i historiskt perspektiv, dels att ge Trafikverket stöd för planering och vård av transporthistoriska miljöer. Bland de samlingar som projektet arbetar med finns de järnvägshistoriska samlingarna vid Järnvägsmuseet i Gävle, de väghistoriska samlingarna i Arboga och Kjula samt de flyghistoriska samlingarna i Arlanda.

Under 2022 har en översikt av olika arkiv genomförts. Arbetet med att ordna och förteckna material från Svenska vägföreningen pågår liksom digitisering. I oktober 2022 hölls ett webbinarium, ”Infrastrukturens historiska arv – en framtidsresurs?”, och workshopar kommer att genomföras. Projektet som kommer att slutföras under 2024. Från SMTM medverkar Robert Herpai och Charlotte Hagström i projektgruppen, i referens- respektive styrgrupp Anna Lindgren och Björn Hasselgren.

Färg som material

Projektet ”Färg som material” avslutades 2021 med avhandlingen ”Painting Treatments of Weather-Exposed Ferrous Heritage. Exploration of Oil Varnish Paints and Painting Skills”, av Arja Källbom vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet. Projektet, som har sitt ursprung i restaureringsverksamheten vid Järnvägsmuseet, har pågått sedan 2016 som ett samarbete mellan Järnvägsmuseet, Trafikverket och institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet.

Projektet har haft en hantverksvetenskaplig inriktning och undersökt rostskyddande målningsbehandlingar av järn med linoljebaserade färger.