Två män sitter vid ett skrivbord och arbetar.

Stationsskrivaren tjänstgjorde på järnvägsstationen. Stationsskrivaren tjänstgjorde under järnvägsstationens högsta befäl, stationsinspektor eller stationsmästare.

Arbetsuppgifterna bestod i olika administrativa kontorsgöromål. När den teoretiska delen av kursen var genomgången skulle den blivande stationskrivarien ha kunskaper bland annat i:

  • engelska språket
  • tyska språket
  • telegrafering
  • stenografi 
  • bokföringföring-och redovisning
  • postgöromål 
  • järnvägsgeografi författningsbestämmelser

Därefter var det dags för den praktiska delen av utbildningen som gjordes på en järnvägsstation. Under en tid av 12 månader (1916-1918 års kurs), dessa 12 månader fördelades enligt nedan:

  • biljett- och resgodstjänst 1 1/2 mån.
  • godsexpeditionstjänst 2 1/2 mån.
  • magasins- och kajtjänst 1 mån.
  • tågtjänst 1/2 mån.
  • växlings- och ställverkstjänst 3 mån.
  • vagntjänst 1/2 mån.
  • stationsinspektorsexpeditionen 2 mån.
  • trafikinspektörs- resp. trafikdirektörsexp. 1 mån.

År 1960 påbörjade Kaisa Gunnarsson (f. Gullberg) en tvåårig stationsskrivarekurs. När hon vid genomgången utbildning anställdes blev hon SJ:s och Sveriges första kvinnliga stationsskrivare.