Stationsskrivaren tjänstgjorde på järnvägsstationen. Stationsskrivaren tjänstgjorde under järnvägsstationens högsta befäl, stationsinspektor eller stationsmästare.
Arbetsuppgifterna bestod i olika administrativa kontorsgöromål. När den teoretiska delen av kursen var genomgången skulle den blivande stationskrivarien ha kunskaper bland annat i:
- engelska språket
- tyska språket
- telegrafering
- stenografi
- bokföringföring-och redovisning
- postgöromål
- järnvägsgeografi författningsbestämmelser
Därefter var det dags för den praktiska delen av utbildningen som gjordes på en järnvägsstation. Under en tid av 12 månader (1916-1918 års kurs), dessa 12 månader fördelades enligt nedan:
- biljett- och resgodstjänst 1 1/2 mån.
- godsexpeditionstjänst 2 1/2 mån.
- magasins- och kajtjänst 1 mån.
- tågtjänst 1/2 mån.
- växlings- och ställverkstjänst 3 mån.
- vagntjänst 1/2 mån.
- stationsinspektorsexpeditionen 2 mån.
- trafikinspektörs- resp. trafikdirektörsexp. 1 mån.
År 1960 påbörjade Kaisa Gunnarsson (f. Gullberg) en tvåårig stationsskrivarekurs. När hon vid genomgången utbildning anställdes blev hon SJ:s och Sveriges första kvinnliga stationsskrivare.