En skulptur i form av en groda som sprutar vatten i en damm.

Järnvägens gröna kulturarv

Järnvägsmuseet samarbetar med Göteborgs universitet och Trafikverket i det fyraåriga projektet Järnvägens gröna kulturarv. När järnvägarna började anläggas i Sverige, från mitten av 1800-talet, var planteringar till prydnad, nytta och skydd en del i det nya transportsystemet. Planteringsverksamheten vid landets järnvägar var omfattande under mer än 100 år och upphörde på 1970-talet.

Syftet med forskningsprojektet är att undersöka hur och varför statens och de privata banornas planteringsväsende bildades, organiserades och sedan nedmonterades. Målet är att ge en bild av planteringsverksamheten och dess bakomliggande motiv. Med kunskap om hur planteringsväsendet såg ut och präglade järnvägsmiljöerna ökas möjligheterna till långsiktigt hållbart underhåll av järnvägens miljöer. Våren 2020 planeras slutresultaten från projektet att publiceras.

Artiklar och rapporter om planteringsväsendet

Forskning om färg i järnvägsmiljöer

Med utgångspunkt i restaureringsverksamheten på Järnvägsmuseet driver Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet, Station Ormaryd AB och Trafikverket ett forskningsprojekt 2016-2020. Syftet med projektet är att genom tvärvetenskapligt arbete återta historisk kunskap som fallit i glömska kring de färgsystem som användes för järnvägens miljöer mellan ca 1860-1960.

Genom att återerövra kunskap kring vilka färgmaterial som användes, hur de användes/tillverkades/introducerades, kan vi få bättre underlag för långsiktigt hållbar och anpassad förvaltning av järnvägens miljöer. Åtgärder kan vidtas med större hänsyn till tekniska, ekonomiska, kulturhistoriska och miljömässiga aspekter. På så vis kan negativ inverkan på natur- och kulturvärden vid autentisk restaurering och gestaltning av järnvägsfordon och byggnader minskas. Färgtyperna medför även möjliga nya arbetssätt och material för hållbart byggande.