För att fånga historia som inte finns beskriven i litteratur eller andra källor görs intervjuer med personer som kan berätta om sina erfarenheter och upplevelser från järnvägen.
Det handlar om fordon som inte längre används, yrkeskategorier som har försvunnit, förändringar i trafiksystem men också om samtida företeelser och traditioner. Resultaten av dokumentationsinsatser publiceras oftast i Järnvägsmuseets årsbok Spår och ibland i Järnvägsmusei Vänners tidskrift Sidospår eller i böcker.
Industridokumentation:
hur och varför?
Boken Industridokumentation: hur och varför? vill inspirera fler att dokumentera modern processindustri. Möjliga samarbeten och metoder beskrivs i texter och checklistor. Företagen kan få motivation att dokumentera och därigenom skapa ˮgoodwillˮ och stärkt företagskultur. Anställda i kulturarvssektorn och aktiva i föreningslivet som vill bevara det industriella kulturarvet kan hämta stöd i metodkapitlen. En del matnyttigt finns också för pedagogen som ska väcka intresse för industrihistoria hos ungdomar och skolelever.
Boken är framtagen i ett samarbete mellan stålindustrins branschorganisation Jernkontoret, Tekniska museet, Länsmuseet Gävleborg, Ovako, Sveriges Järnvägsmuseum, Riksantikvarieämbetet, Arbetets museum, Centrum för Näringslivshistoria och Skogsindustrierna.
Beställ boken Industridokumentation – hur och varför? (extern webbplats)
Kulturvärden längs järnvägen
Längs järnvägen finns många kulturvärden. I rapporten ”Järnvägsobjekt i Sverige. Med och utan kulturhistoriskt skydd” ges en beskrivning av vilka olika typer av kulturmiljöer och kulturobjekt som finns längs järnvägen. Rapporten beskriver också vilka olika typer av skydd av kulturmiljöer som används i Sverige och hur många av dagens anläggningar längs järnvägen som är skyddade. Ladda ner rapporten här nedanför:
Rapporten Järnvägsobjekt i Sverige. Med och utan kulturhistoriskt skydd (pdf)