Sveriges första allvarliga järnvägsolycka
Olyckan i Lagerlunda inträffade 15 november 1875, när två tåg av misstag hamnade på samma spår och frontalkrockade. Loken, liksom de flesta av vagnarna, blev helt förstörda och nio personer miste livet med flertalet skadade.
Färgblindhet undersöks
Professor Fritiof Holmgren i Uppsala anade att olyckan kunde bero på att den ena lokföraren var färgblind och inte tolkade trafiksignalerna rätt. Hans undersökning med frågeformulär av nästan 40 000 svenska män och kvinnor visade att fler än 3,2 procent av männen och 0,2 procent av kvinnorna var röd-grön färgblinda.
Holmgren misstänkte att gränsen mellan rött och grönt inte alltid var så skarp och använde garndockor i en mängd olika färger i sina undersökningar. Han testade också lokförare under verkliga förhållanden genom att stå med röda och gröna flaggor eller lyktor på banvallen utmed järnvägen. Han var därmed den förste att sätta in röd-grön färgblindhet i trafiksammanhang.
Internationellt intresse
Den 13 oktober 1876 demonstrerade Holmgren förekomsten av färgblindhet bland tågpersonal för ledningen av Kongl. Styrelsen för Statens Järnvägar.
Holmgrens vetenskapliga rapport: Om färgblindheten i dess förhållande till järnvägstrafiken och sjöväsendet (1877), översattes snabbt till många språk, och från hela Europa vallfärdade man till Holmgrens laboratorier i Uppsala för att närmare studera ämnet.
Inom kort blev det obligatoriskt i en mängd länder att testa all trafikpersonal – på land och till sjöss – för färgblindhet, vilket avsevärt ökade trafiksäkerheten.