1856 - Invigning av järnvägen

Järnvägens startår är 1856, definitionen av järnväg avser ”Järnväg för allmän trafik och lokdragna tåg. Det är vad som gör att detta år är startåret för järnvägens historia såsom bland annat vi på Järnvägsmuseet berättar den.

Inte mindre än fyra sträckor öppnas och först är de privata delarna, Örebro – Ervalla (Köping – Hults järnväg) och Nora – Ervalla järnväg följt av ytterligare en privat sträcka: Kärrgruvan – Ängelsberg (Norbergs – Järnväg) Sist ut kommer så statens Järnvägar med sina sträckor Malmö – Lund och Göteborg – Jonsered, båda öppnade i december.

Statens första ånglok kom från Beyer, Peacock & Co i Manchester och ett av de sex loken finns kvar, Prins August, detta lok finns att titta på i Gävle på Järnvägsmuseet.

Järnvägen mellan Fryksta – Lyckan (Frykstads järnväg) som öppnade redan 1849 får 1856 ånglok som dragkraft och kan räkna sig bland ”de riktiga banorna”. Loket Frycksta är tillverkat av Munktells mekaniska verkstad i Eskilstuna 1855 och finns på Järnvägsmuseet i utställningen.

Littera

Fordonen vid järnvägen delas in i olika typer och utifrån dess olika egenskaper. Redan 1856 insåg man det praktiska med att ge vart och ett av klassifikationerna en bokstav för att förenkla hanteringen av fordonen. Det som först kom att få denna littera var vagnarna.

Systemet med littera är internationellt och än i dag används bokstäver för att beskriva i huvudsak person- och godsvagnar. Exempel på littera som användes/används:

Personvagnar

A   första klass

B   andra klass

C   tredje klass

D   Postvagn

E   Fångvagn

F   Resgodsvagn

Godsvagnar

G   Sluten godsvagn

H   Kylvagn

I dag finns ett väl utvecklat system för exakt bestämning av vagnar vad gäller last, hastighet, specialegenskaper mm. Läs vidare om detta i godsvagnshandboken hos Green Cargo:  https://www.greencargo.com/boka-transport/godsvagnshandboken