Konduktör

Konduktören var anställd vid trafikavdelningen. Konduktörens närmaste chef var stationsinspektorn.

En halvtimme före tågets avgång skulle konduktören infinna sig på stationen och anmäla sig hos stationsinspektorn för att ta emot order för tjänstgöring på tåget. Om konduktören inte infann sig på rätt tid blev det böter med löneavdrag. Vid första tillfället blev det två dagars löneavdrag, vid upprepning av förseelsen fyra dagars löneavdrag.

Varje konduktör skulle vid tjänstgöring ha med sig:

• 1 grön signalflagga
• 2 röda signalflaggor
• 1 handsignalflagga

Konduktören ansvarade för att sido- och baklyktorna var putsade och i ordning. Sido- och baklyktorna skulle vara upptända på vagnarna vid bestämda tider. Han skulle också se till att vagnarna var riktigt sammankopplade, att godsvagnarna var riktigt adresserade och i gott skick samt att dörrarna till godsvagnarna var stängda. Konduktören ansvarade också för att de signaler som skulle signalera att extra tåg följer sattes upp på sista vagnens baksida.

 Ansvar för passagerare, gods och biljettkontroll  

När tåget skulle avgå från järnvägsstationen var det på stationsinspektorns signal som loket startade. Därefter när tåget var i gång var det konduktören som ansvarade för passagerare och gods.
Konduktören skulle vara uppmärksam på dels lokförarens signaler, dels signaler från till exempel banvakter utmed banan. I kurvor var det viktigt för konduktören att se till att alla vagnarna var med i tåget. Dessutom kontrollerade konduktören biljetter.

Om en olycka hände eller om något hinder upptäcktes på banan skulle konduktören skyndsamt se till att placera signaler för att varna efterkommande tåg. Skulle ett tåg stanna mellan två stationer var det konduktören som underrättade passagerarna om orsaken till stoppet.

SJ:s första kvinnliga konduktör anställdes år 1975.