Under mitten av 1970-talet var SJ:s gamla motorvagnar av Y6-Y8-typen på gång att bli utslitna och SJ såg sig om efter nya motorvagnar.
Man köpte då en ny motorvagnstyp från FIAT Ferroviaria som fick litt Y1. Den första levererades 1979 och 100 beställdes (1267-1366). Av sysselsättningspolitiska skäl kom 30 av dessa att byggas av Kalmar Verkstad (nr 1337-1366). 12 vagnar (1325-1336) kom att få ett större resgodsutrymme än andra och fick litt YF1. När de första motorvagnarna kom tyckte man att de var för trånga och platsantalet minskades från 76 till 68. Motorvagnarna var till skillnad från Y6-generationen stora och tunga med sina 45 ton mot Y6 20 ton, och de försågs med riktiga buffertar och skruvkoppel. Y1 gick fint i spåret med de ansågs ganska motorsvaga med sina FIAT-motorer. Genom åren kom de flesta motorvagnar att byggas om med ny inredning och med Volvo-motorer och nya växellådor. Y1 var från början rödmålad, men de flesta kom att målas i länstrafikbolagens färger. Genom åren har Y1 nu fasats ut till förmån för nyare tåg, och flera motorvagnar kan idag återfinnas i Kroatien, Serbien och Uruguay, men än rullar Y1 på Inlandsbanan sommartid samt på Kinnekullebanan.
Y1 1343 är den sista som finns kvar i Sverige med sin originalinredning och med FIAT-motorer i behåll. Vagnen gick på slutet på Inlandsbanan och har kvar sin målning från den tiden. Motorvagnen är möjlig att använda i trafik och tas ut på en tur någon gång per år.
